Företag och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning


I januari presenterade Emerga vår förstudie för Myndigheten för delaktighet (MFD). Emerga fick i uppdrag av Myndigheten för delaktighet (MFD) att genomföra en förstudie om hur företag av olika storlek arbetar med/utvecklar sitt arbete med funktionsnedsättningsfrågor inom tre områden:
1) inom HR/personal;
2) inom utveckling/vidareutveckling av varor och tjänster;
3) i relation till det omgivande samhället/CSR.

Tanken från början var att Emerga skulle föreslå hur en större studie skulle kunna genomföras.  I arbetet har Emerga kartlagt det nya juridiska landskapet som företagen och MFD har att förhålla sig till, med en ny diskrimineringslag där alla diskrimineringsgrunder ska tas hänsyn till och där ansvaret ökar även för de mindre företag som har mellan 10-25 anställda. Den nya hållbarhetslagen (SFS 2016:947), som är en samling ändringar och skärpningar av bland annat hållbarhetsredovisning, har en direkt påverkan på företags skyldighet att redovisa upplysningar om företagens arbete med respekt för mänskliga rättigheter. Emerga har haft att föreslå hur MFD ska arbeta framgent gentemot företagen. Nedan presenteras en komprimerad sammanfattning av vårt resultat och de rekommendationer vi lämnat till MFD.

 

Resultat

Det finns inte något enhetligt sätt som företag arbetar med funktionsnedsättningsfrågor. Det finns också betydande kunskapsluckor kring området och dess koppling till studiens tre fokusområden. Kunskapen och medvetenheten om arbetet för personer med fysiska funktionsnedsättningar är dock större än frågor om kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar.

Dessa frågor ses nästan uteslutande som stående under HR-avdelningen. Koppling till CSR görs sällan. Funktionsnedsättningsfrågor inkluderas i bästa fall vid sidan av arbete med mer tongivande perspektiv. Företagen har dock ett relativt omfattande arbete med psykosocial arbetsmiljö och arbetsanpassning för personer med t.ex. utmattningsdepression, men detta arbete uppfattas sällan som en del av ett arbete med funktionsnedsättningsfrågor.

Emerga framhöll att det finns mer strategiskt avvägda sätt att bruka myndighetens resurser på än en större studie, givet att förstudien visat förväntade resultat och en större studie sannolikt ger liknande resultat.

2017 är ett unikt tillfälle att flytta fram positionerna i relation till företag och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det 1 december 2016 fick ändringarna i samtliga redovisningslagar (sammanlagt kallade hållbarhetslagen) laga kraft. Företag med minst 250 anställda måste nu hållbarhetsredovisa sitt arbete på årsbasis. Hållbarhetsrapporteringen ska innehålla de upplysningar som krävs för att tydliggöra företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenser av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal och respekt för mänskliga rättigheter. Företagen måste även redovisa vilka policyer och granskningsförfaranden de tillämpar. 1 januari 2017 fick även de nya ändringarna i diskrimineringslagen laga kraft. Arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering gäller nu alla arbetsgivare med fler än tio anställda, och detta arbete måste innefatta samtliga diskrimineringsgrunder. Företagens dokumentation om sitt aktiva arbete måste innehålla redovisning av risker och hinder, samt de förebyggande och främjande åtgärder som har vidtagits eller som planeras och den uppföljning och utvärdering som gjorts av det tidigare arbetet med aktiva åtgärder.  Förutom dessa viktiga förändringar inkluderades bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.

I den nyuppkomna situationen bör MFD därför aktivt delta i att personer med funktionsnedsättning inte marginaliseras utan får en central plats i företagens arbete med aktiva åtgärder, frågor om bristande tillgänglighet och inte minst i årsrapporteringen av de konsekvenser som företags olika verksamheter har i frågor som rör sociala förhållanden, personal och respekt för mänskliga rättigheter. Begreppen ”aktiva åtgärder” och ”frågor som rör sociala förhållanden, personal och respekt för mänskliga rättigheter” är särskilt öppna för tolkning. MFD kan vara en proaktiv aktör som påverkar hur definitionen av dessa begrepp kommer att bli.

Att öka kunskapen och insikten hos näringslivet om deras ansvar i frågan är det första, och största steget framåt. MFD bör därför tolka sitt regeringsuppdrag som innefattar kunskapsutveckling, främjande respekt och medvetenhet om CRPD mycket konkret. Ta detta gyllene tillfälle i akt och bygg en bro till näringslivet tillsammans med näringslivet!  Företag verkar i mycket skilda branscher och verkligheter och behöver därför mer konkret fingervisning om hur de ska ta ansvar för dessa frågor i sin vardag. Även om kunskapen behöver öka, behöver företagen också vägledning i hur de ska omsätta denna kunskap till praktik.

Emerga har sedan givit ett antal exempel på hur detta arbete kan påbörjas från myndighetens sida.